Ibland tycker man lite extra mkt om sina djur!
M och jag sitter i soffan och softar...plötsligt flyger M upp då han hört kontiga ljud utanför. "Fan ankburen!" (Som vi glömt stänga) han ut i strumpor jag i foppa....skit bara 5 ankor i buren, Max saknas!! Skickar iväg hundarna och springer in för att hämta ficklampor och bättre skor, sen rusar vi in i skogen! Moyo är mkt förvirrad och håller sig hela tiden vid oss men Midas är spårlöst borta. Efter ett tag hör vi drevskall och vi skriker uppmuntrande och springer åt det hållet. Skallet blir högre och snabbare och efter ett tag stannar jag upp och hör ett kvackande!!! Springer på en bit till och möts av en tilltufsad Max!! Lycka!!! M lyfter upp honom och han låter sig gärna fångas. Jag ropar tillbaka Midas som avbryter rävjakten och kommer springande.
När vi kommer hem igen kollar jag igenom Max som undkommit med endast ett sår under vingen som vi får hålla koll på..
Är fortfarande hög på adrenalin, chockad och fruktansvärt stolt över min helt otränade 8-månders hjälte som skötte sig perfekt ikväll! Kommer aldrig mer gnälla över hans jaktinstinkt...ikväll var den helt klart värd att ha!!
Max har förövrigt jäkligt många liv då han överlevt hökattack och en rävattack tidigare..

Imorgon blir det en tripp till Gävle och söndag är obokad än så länge.

Kollegan och jag har avhandlat så sjukt mkt möten på senare tiden så det är inte klokt och ytterligare några sker framöver....men nu jäklar är bredbandet installerat, den nya (mkt billigare) växeln installerad, ett journalsystem (som vi har stora förväntningar på då det inte blev det vi tänkt från början!) på gång, foder uppdaterat och datorer på plats! Sååå roligt om än intensivt!

Nu blir det sängen och en extra godis till kvällens hjälte!!